Epicuré

Det var mitt första besök på Epicurés uteservering och det som slog mig var att dom hade ett ganska så fult plastskynke ovanför hela uteserveringen. Men annars tyckte jag att det var en helt ok bakgårdskänsla över det hela.

Jag minns inte vad min måltid hette men det var en hemlagad pasta med ostsås och valnötter. Det smakade väldigt gott och portionen som först såg ganska liten ut räckte för att göra en mätt. Men det kändes ändå lite tunt och det var något som saknades. Det hade räckt med att dom la dit lite grönsaker så hade allt känts mycket bättre.

Jag drack en öl till maten och den var väldigt god men ångrade att jag inte tog vin istället när Björn började hylla deras rödvin. ”Starkt och gott” skrek han ut.
Efteråt delade jag en ostbricka tillsammans med Johan och Jonathan. Den var lite i minsta laget kanske. Osten räckte men det var för lite kex och andra tilltugg. Även om vi bad om mer så kom det aldrig.

Uppassningen var bra. Dom frågade om det smakade gott och om vi behövde mer. Ibland kändes det dock lite som ett skådespel när dom är för trevliga men det är ändå den bästa servicen som varit hitintills på mina LGB besök. Där var någon episod där servitören envisades med att Anna hade sagt rött vin istället för vit och det spelar ju ingen roll som vi vet för kunden har alltid rätt!
Men jag är mycket nöjd med besöket och kommer garanterat att gå tillbaka.

Mat 7/10
Service 7/10
Pris 7/10
Sällskap 10/10

Epicuré - mer rave än Sonar

Efterlängtad återförening med LGB på Epicuré! Finns det något bättre sätt att glömma att halva bekantskapskretsen just nu dansar sig svettiga på Sonar? Nä, just det.

Så till min recension:

Det finns en bok, skriven av någon dansk, som går ut på att det är mycket lättare att kritisera än att hylla. Och det ska väl villigt erkännas att jag lider lite grann av den sjukan. Med detta sagt; maten på Epicuré var ingen höjdare.

Det började bra med schysst bröd ackompanjerad av en klassisk vinegrette på olivolja, balsamvinäger och peppar.

Till huvudrätt beställde jag Spaghetti Frutti di Mare som beskrevs som vitlöksfrästa skaldjur i vitt vin. Gott! med lite genuint italienskt såhär på kvällskvisten tänkte jag. Men ack vad jag bedrog mig!

Rätten bestod av spaghetti som antagligen var av märket Barilla och skaldjur som de måste ha plockat upp i kanalen eller jag vet inte var. Underutvecklade och små var de stackars små liven i alla fall. Lägg till detta mer eller mindre rå vitlök och någon liten grönsak som påminde om selleri. Inte värt sina 119 spänn!

Till maten drack jag husets vita i form av Hidden Rock, en Colombard Verdelho från Australien - ett vin som väl bäst kan beskrivas som halvtorrt, vilket är i sötaste laget om du frågar mig.

Till efterrätt blev det mentholcigg och en chokladtryffel som anpassats för folk som skyr mörk choklad. Ja, också när det var dags att betala blev det lite debacle kring notan.

Summa summarum, jag hade förväntat mig mer. Epicuré har korats till bästa uteservering 2006 och allt det där men det kan man liksom inte leva på. Maten (och servicen) måste också hålla måttet!

Men okej då, slut på klagandet. Det var ju trots allt trevligt sällskap som vanligt och bäst av allt: JAG FÅR ÅKA MED TILL LE CHÂTEU! JA!